En grupp av tre badkar med boskap / A ‘plash of three bathtubs’ with cattle. Moonanagh, County Clare. 2020
Turkosfärgat badkar, pressat stål / Turquoise tub, pressed steel. Drumcarna, Maurice Mills, County Clare. 2020
Blått badkar, pressat stål / Blue tub, pressed steel. Killeany, Lisdoonvarna, County Clare. 2020
Rosa badkar, pressat stål / Pink tub, pressed steel Kilconry, Shannon, County Clare. 2020
Ett gjutet badkar av järn med rundade kanter, kopplat till en vattenkälla / A cast iron, roll-top bathtub connected to water supply. Cooleabeg, County Clare. 2019
Badkar av glasfiber. Handskrivet på sidan “29.6.76 RED” / Fiberglass tub. Hand written on the side “29.6.76 RED”, Monreel North, County Clare. 2020
Gjutet järnbadkar med ett kvarvarande klotben. I samma position på Google Streetview-bild sedan April 2009 / Cast iron tub with 1 ball foot remaining. In same position on Google Streetview image since April 2009. Photo May 2020, Carran, County Clare. 2020
Badkar på gårdsplanen under vintern / Tub in the farmyard during winter. Drommin, County Clare. 3 January 2020
Minsta motståndets väg. Badkar nära ett hus / The path of least resistance. Tub near a house. Cloonlaheen, County Clare. 2020
Badkar på gårdsplan, regnvatten fylls på genom avrinning från ett tak / Farmyard bathtub, rain water supplied by run-off from roof. Carrownacleary, Doolin, County Clare. 2020
Bilderna ingår i en nyligen avslutad artikel av Michael Walsh med titeln "Chasing the Wild Bathtub" (Svenska: Jakten på det vilda badkaret) som är under publicering.
Artikeln ”Chasing the Wild Bathtub”, Abstract
Många badkar som tidigare stått i badrum inomhus, används idag som vattentråg för boskap på gårdar på landsbygden i västra Irland. De kan tyckas utgöra främmande element i landskapet, men en genomgång av badkarens historia visar hur badkar av gjutjärn faktiskt har ett förflutet som vattentråg för boskap i slutet av 1800-talet. I denna skildring av badkar, utifrån den kända sociala och ekonomiska utvecklingen i Irland, undersöker jag hur badkar först blev "domesticerade" så att de kunde komma in i husen, och hur de därefter fick ett eget rum där de placerades som fristående badkar. Från det stadiet utvecklades badkaren vidare till att bli inbyggda inventarier, och sedan lämnade de åter husen och blev "vilda badkar" under den senare delen av 1900-talet. Utifrån arkeologisk och konstnärligt inspirerad fältobservation upprättade jag en typologi för "vilda badkar" som en del av undersökningen av dessa uppenbart orörliga, men ändå förvånansvärt aktiva badkar kopplade till bönder, boskap och vatten. Med hjälp av fotografier och med stöd av en detaljerad lokal kartläggning av områdena i norra County Clare, Irland, illustrerar undersökningen utifrån ett animistiskt perspektiv hur badkar tycks migrera och leva i symbios med sina omgivningar. Genom att kombinera online-forskning med samtidsarkeologiska perspektiv kan konstateras, att "vilda badkar" är ett nytt och spännande exempel på levande kulturarv på landsbygden.
These images are included in a recently completed academic article by Michael Walsh entitled “Chasing the Wild Bathtub”, to be published.
The article “Chasing the Wild Bathtub”, Abstract
Previously domestic bathtubs are now being used as cattle watering troughs on small farms in rural western Ireland. While they may seem incongruent in the landscape, a review of the history of bathtubs shows how cast iron bathtubs are direct descendants of manufactured of cattle watering troughs in the late 19th century. This history, with specific reference to available social and economic developments in Ireland, tracks how bathtubs became ‘domesticated’ to enter the house, how they were given a dedicated room as freestanding tubs, how they evolved to become built-in fixtures, yet then how they left the house and were upcycled as ‘wild bathtubs’ in the latter half of the 20th century. Following arts-practice based fieldwork observation, a typology is established for ‘wild bathtubs’ as part of probing the zoomorphic and agency characteristics of these apparently inert, yet surprisingly agile actant bathtubs entangled with farmers, cattle and water resource. Many photographs, supported by detailed local mapping or areas in northern County Clare, illustrate this investigation with an animistic perspective of how tubs seem to migrate with a strategic commensal agenda. Combining online research and a style of contemporary archaeology, it is concluded that the newly emerged phenomenon of ‘wild bathtubs’ is an intriguing element of rural culture heritage and locus of memory.