Slagen med remsorna sammanbinder flätan, inslag och varp i väven förenade med bommens slag. Tråd binder tråd som binder tråd. . . . Inte alla slag är lika vackra. Några till och med dåliga, men i en väv går det inte att klippa bort den dåliga biten och glömma bort att den överhuvudtaget funnits där. Tomrummet av det som tagits bort äter sig fram även till de slag som är perfekta. Det trasiga växer sig starkt. I textilens trådar behövs även det som inte är så bra. Kanske är det så i livet också i de strukturer, mönster och flöden vi lever i. Det dåliga får inte helt tas bort utan måste samsas med det perfekta. Ont hand i hand med det goda, kallt hand i hand med varmt. Hur kan du känna värme om du aldrig har varit frusen.
The strokes with the strips connect the braid, weft and warp in the weave combined with the striking of the boom. Thread binds thread that binds thread. . . . Not all kinds are equally beautiful. Some are even bad, but in a weave you can't cut away the bad bit and forget that it was there at all. The void of what has been removed eats itself even to the kinds that are perfect. The broken is growing strongly. What is not so good in the textile threads is also needed. Maybe it is so in life also in the structures, patterns and flows we live in. The bad must not be completely removed but must be matched with the perfect. Evil goes hand in hand with the good, cold hand in hand with hot. How can you feel warmth if you have never been frozen.
